Som jag ser det kan man välja mellan tre sätt att göra sin trädgård. Jag har hört experter argumentera för alla tre. Alla trädgårdstyper blir dock bättre av att man samlar frön från de bästa växterna i ens omgivning.
1. Vild trädgård Prioritering: en så naturlig trädgård som möjligt. Bara lokalt insamlade inhemska växter. Det säkraste kortet för att inte ha någon negativ påverkan på sin närmiljö. Man minimerar då inverkan på den lokala floran, men nackdelen är att man inte kan erbjuda några ytterligare nektarkällor eller värdväxter än dem som redan förekommer i området.
2. Inhemsk insektsträdgård Prioritering: många svenska arter. Lokalt insamlande och köpta inhemska växter blandat med de minst invasiva främmande växterna. Denna typ av trädgård kan samla ett väldigt stort antal värdväxter, många av de bästa nektarkällorna och blommor för en stor andel av de mest kräsna insekterna. Den främsta nackdelen är att man riskerar att påverka sin närmiljö relativt mycket, både genom att för området nya inhemska arter sprids och att genpoolen hos de blommor som redan finns omkring trädgården påverkas.
3. Vanlig svensk trädgård Prioritering: utseende och trädgårdstraditioner. Köpta främmande växter ihop med en begränsad mängd självsådda inhemska växter. Argumentet för den "vanliga trädgården" är att trädgårdar är bra för mångfalden oavsett, och att man inte behöver göra något extra för att främja insekterna. Den här typen av trädgård gynnar dock framförallt generalister som honungsbin och humlor. Till skillnad från trädgård 1 och 2 kan man välja bland världens bästa nektarkällor, även de som är lite mer invasiva, t.ex. lammöron och praktkungsljus. Om de invasiva växterna kontrolleras kan den negativa påverkan på närmiljön begränsas. Den största nackdelen är att invasiva växter riskerar att spridas, och att trädgården inte innehåller så många värdväxter.
Vilken trädgårdstyp man väljer är upp till en själv, det finns nog inte ett "rätt" sätt att göra det på. Alla tre typer kan vara väldigt bra för insekter om man har olika habitat som t.ex. en damm och undviker gifter.
1. Bestäm vilken blomma du vill ha, t.ex. genom att välja någon som är bra för många rödlistade insekter, bra för många insekter generellt (hög biodiversitetsrelevans), viktig för någon oligolektisk biart, någon med hög pollenproduktion eller någon som har mycket nektar, se t.ex. min blomtopplista.
2. Sök upp blomman i Artdatabanken.
3. Se status på blomman i artdatabanken. Om den är fridlyst, välj en annan blomma (samla aldrig in frön från fridlysta blommor, de får man köpa istället). Om blomman är rödlistad, fundera på om du verkligen ska påverka ett vilt bestånd, och var extra hänsynsfull om du väljer att fortsätta.
Frö från rödfibbla.
4. I artdatabanken, gå ner till Kartor, Observationer, och klicka på ditt landskap.
5. Filtrera tidsperioden till de senaste åren, och zooma in på kartan till området där du bor.
6. Ta dig till växtplatsen efter blommans blomperiod, med en papperspåse att samla frön i.
7. Samla frön på ett sätt som inte påverkar beståndet mycket. Gräv aldrig upp någon planta. Samla maximalt in 5% av de frön som finns, alltså om det finns 20 blommor, ta frön från en av dem.
8. Låt fröna torka.
9. Läs vilka förhållanden växten trivs i, och skapa förutsättningarna för den i din trädgård, med rätt ljusförhållanden, fuktighet och jord.
10. Så fröna. Ofta är det lämpligt att så på hösten, men det är olika för olika växter.
11. Hjälp växten på traven genom att hålla undan konkurrens och stödvattna första året om det behövs.
12. Fortsätt att sprida frön från växten där du vill ha den i trädgården.