På den här sidan listar jag de svenska klätterväxterna. Det finns inte så många naturligt förekommande klätterväxter/klängväxter i Sverige. De som finns är alla bra för insekterna och kan göra en buske eller ett träd extra bra för fåglar att bygga bo i. Jag räknar inte snärjor, vindor, vickrar och den typen av mindre klättrande blommor, även om det finns en gråzon för vad som kan räknas som en klätterväxt.
Vildkaprifol (Lonicera periclymenum) är Bohusläns landskapsblomma och har ganska hög biodiversitetsrelevans. Den växer i zon 1-3, helst halvskuggigt, halvfuktigt i jord med pH ~5, halvmycket kväve och mycket fosfor. Äkta kaprifol (lonicera caprifolium) är en väldigt invasiv växt som man bör undvika. Vildkaprifol är bra för bland annat kragflickblomfluga, tryfjäril och fläckig glansspinnare. Jag har ingen stor kaprifol än, jag har bara den lilla plantan i bilden.
Murgröna (Hedera helix) har hög nektarproduktion och räknas som en svensk klätterväxt. Den är också Gotlands landskapsblomma. Den växer i zon 1-3, i halvskuggigt och torrt läge med pH ~6,5, halvmycket kväve och ganska lite fosfor. Man ska inte plantera den invasiva storbladiga murgrönan (hedera hibernica). Murgröna gynnar ekfotsläpare, tosteblåvinge och murgrönebagge.
Humle (Humulus lupulus) är en gammal svensk kulturväxt. Den växer upp till zon 6, och föredrar en halvskuggig och fuktig växtplats, med pH ~6,5, mycket kväve och mycket fosfor. Humle är bra för humlerotfjärilen.
Besksöta (Solanum dulcamara) är en giftig klätterväxt med vackra lila blommor som är släkt med potatis. Den är bra för havstapetserarbi (som använder bladen) och besksötemal (värdväxt). Den växer till och med zon 6, gärna halvskuggigt, blött, pH ~6,5, mycket kväve och mycket fosfor. Jag har inte besksöta i min trädgård än.
Artdatabanken och den här artikeln* är de huvudsakliga källorna jag har använt.
*Tyler, T., Herbertsson, L., Olofsson, J., & Olsson, P. A. (2021). Ecological indicator and traits values for Swedish vascular plants. Ecological Indicators, 120, 106923.