På den här sidan listar jag blommor för de bin som är mer eller mindre helt beroende av förekomsten av vissa växter (baserat på min egen genomgång av Sveriges bin, artfakta.se och en artikel från SLU). Jag vill att alla svenska bin ska kunna hitta de blommor de behöver i min trädgård.
Först listar jag några av de bästa blommorna för kräsna bin i min trädgård, och sen kommer en mer fullständig lista. Andra bra blommor för bin finns på flikarna för hotade blommor, hotade insekter, fjärilar, humlor, lång blomning, gräsmatta, grusplan, grönsaksland, äng och blomsteråker.
Stor blåklocka (Campanula persicifolia) växer upp till zon 5, i soligt till halvskuggigt läge, i torr, ganska fosforfattig jord med pH ~6,5 och medelmycket kväve. Både liten och stor blåklocka är viktiga för pollinatörerna, och speciellt för t.ex. ängssolbiet, blåklocksbiet, storsovarbiet, blåklockshumlan, blåklockesandbiet, klockgnagbiet, klocksolbiet, rostsmalbiet och storblomsterbiet. Pratensis säljer både stor och liten blåklocka, både som plantor och i sina fröblandningar, t.ex. den här.
Ängsvädd (Succisa pratensis), åkervädd (Knautia arvensis) och fältvädd (Scabiosa columbaria) har hög nektarproduktion och är alla viktiga för bina, och speciellt för guldsandbi och väddsandbi som inte samlar pollen från några andra blommor. Fältvädd förekommer i zon 1-3, och vill växa på en solig och torr plats med pH ~6,5, ganska lite kväve och ganska lite fosfor. Pratensis säljer ängsvädd, åkervädd och fältvädd som plantor och i sina fröblandningar, t.ex. fjärilsblandningen.
Blålusern (Medicago sativa subsp. sativa) etablerade sig i Sverige innan år 1800. Den har ganska hög nektarproduktion, ganska hög biodiversitetsrelevans och är bra för sandgeting, kardväddsknölfly och hedvintermätare. Allra viktigast är den för lusernbiet som är specialiserat på luserner. Blålusern växer helst i zon 1-4, soligt, torrt, med pH ~6,5, halvmycket kväve och mycket fosfor.
Strandlysing (Lysimachia vulgaris) är viktig för lysingbiet. Strandlysing växer till och med zon 6, i halvskuggigt, fuktigt läge, i jord med pH ~6, halvmycket kväve och mycket fosfor. Jag håller på och byter ut den invasiva praktlysingen mot strandlysing i min trädgård.
Fibblor och kanske speciellt rotfibbla (Hypochaeris radicata) är viktiga för flera kräsna bin, bland annat storfibblebin, fibblesandbin, småfibblebin och praktbyxbin. I bilden är det ett praktbyxbi som hittat till min trädgård. Rotfibbla (fibblan i bilden är inte en rotfibbla) växer i zon 1-4, helst torrt och soligt, med pH ~5, halvmycket kväve och ganska lite fosfor. Rotfibbla finns i Pratensis fröblandningar, t.ex. den här.
Renfana (Tanacetum vulgare) växer i hela Sverige, gärna torrt i full sol i jord med pH ~6,5, halvmycket kväve och mycket fosfor. Den är en av de viktigaste svenska blommorna överlag, med hög nektarproduktion, ganska hög biodiversitetsrelevans, sen blomning och den gynnar några hotade insekter (bland annat ljusgrått kapuschongfly och ängsmalmätare). Många bin är specialiserade på korgblommiga växter, några som speciellt gynnas av renfana är tandsandbiet, hedsidenbiet, väggsidenbiet och Hylaeus nigritus.
Det finns både inhemska och främmande rosor (Rosa), och det är bara vresros som är invasiv. Har man rosor i trädgården så gynnar man flera tapetserarbin (rosentapetserarbin, ärttapetserarbin, ängstapetserarbin, klinttapetserarbin) som använder bladen till sina bon. Väljer man enkelblommande rosor gynnar det också pollinatörer generellt, speciellt rosor som blommar sent när det finns färre andra blommor. Det finns också flera insekter som gärna bygger bon i rosstänglar.
Det finns några bin som är väldigt specialiserade på enskilda blommor, vilket benämns som att de är oligolektiska eller monolektiska. Här är några växter man kan skaffa för att gynna riktigt kräsna bin:
Monkesolbin tar pollen endast från blåmunkar.
Lysingbin samlar pollen från strandlysing.
Lusernbin är specialiserade på olika sorters lusern (framförallt gullusern och blålusern).
Smörblommebin tar bara pollen från smörblommor.
Fingerörtsandbin samlar bara pollen från fingerörter, i huvudsak blodrot.
Resedabin samlar pollen endast från olika sorters reseda (färgreseda, vitreseda och gulreseda).
Rödtoppebin är också kräsna med polleninsamlingen, endast rödtoppa (åkerrödtoppa, strandrödtoppa och gatrödtoppa) duger.
Blåbärssandbin är oligolektisk på odonsläktet, och samlar framförallt pollen från blåbär.
Rallarbin är beroende av mjölkört.
Hallonbin är oligolektisk på hallon.
Dvärgsandbin är specialiserade på flockblommiga växter, framförallt bockrot och strätta.
Ängssolbin, klocksolbin, blåklocksbin, småsovarbin, blåklocksandbin, storblomsterbin och storsovarbin samlar bara pollen från blåklockor.
Ljungsandbin och ljungsidenbin är helt beroende av ljung.
Guldsandbin, silverbyxbin, guldbyxbin och väddsandbin samlar uteslutande pollen från vädd (åkervädd, ängsvädd, fältvädd och luktvädd).
Tandsandbin, stortapetserarbin, hedsidenbin, väggbin, taggmurarbin, korgsidenbin, fibblemurarbin och väggsidenbin är oligolektiska på korgblommiga växter. Tandsandbin föredrar renfana. Hedsidenbin föredrar hedblomster och renfana. Stortapetserarbin föredrar väddklint. Fibblemurarbin föredrar fibblor och väddklint.
Storfibblebin, småfibblebin, slåttersandbin, fibblesandbin, fibblesolbin och praktbyxbin har bara fibblor som pollenkälla.
Batavsandbin, åssandbin, flodsandbin, vårsandbin, spetssandbin, busksandbin, sälgsandbin, vårsidenbin och videsandbin är oligolektiska på viden (sälg, vide och pil).
Vitklöversandbin, märgelsandbin, hartsbin ärtsandbin, klöversidenbin, långhornsbin, vialtapetserarbin och rödklöversandbin är oligolektiska på ärtväxter.
Ginstsandbin är också oligolektisk på ärtväxter, framförallt hårginst, fältvedel och getväppling.
Även väpplingsandbin är oligolektisk på ärtväxter, speciellt getväppling.
Vialsandbin är specialiserade på ärtväxterna gökärt och till viss del vårärt.
Franssandbin samlar uteslutande pollen från korsblommiga växter, speciellt åkerkål, åkersenap och vitsenap.
Dånpälsbin och blomdyrkarbin tar bara pollen från kransblommiga växter.
Stormhattshumla (humlor är också bin) tar bara pollen från stormhattar.
Två citronbin som inte finns i Sverige än men skulle kunna påträffas här (och som SLU tog med i sin lista) är Hylaeus punctulatissimus som bara samlar pollen från lökväxter och Hylaeus nigritus som är specialiserad på korgblommiga växter (i huvudsak renfana och prästkrage).
De flesta av de här bina accepterar nektar (men inte pollen) från fler blommor än den art de är specialiserad på.
Det finns också många sorters bin som bara använder blad från vissa växter till sina bon (t.ex. tapetserarbin).
Smultrontapetserarbin, lundmurarbin, backmurarbin, klockgnagbin, snäckmurarbin och guldmurarbin vill ha blad från smultron.
Guldmurarbiet och klockgnagbiet har nytta av blad från solvända.
Snäckmurarbin och klockgnagbin använder även fingerörter generellt, och taggmurarbin föredrar revfingerört.
Klockgnagbin gillar också blad från hökfibblor.
Taggmurarbiet använder pimpinellblad till sina bon.
Ängstapetserarbin tar blad från björnbär.
Rosentapetserarbin, ärttapetserarbin, ängstapetserarbin och klinttapetserarbin använder blad från rosor.
Klinttapetserarbin tar också blad från björk, och det gör även rallarbin, hartsbin, nävertapetserarbin och ärttapetserarbin.
Rallarbina och hartsbina använder också blad från mjölkört.
Artdatabanken, den här artikeln* och den här artikeln** är de huvudsakliga källorna jag har använt.
*Tyler, T., Herbertsson, L., Olofsson, J., & Olsson, P. A. (2021). Ecological indicator and traits values for Swedish vascular plants. Ecological Indicators, 120, 106923.
**Linkowski, W., Cederberg, B., & Nilsson, L. A. (2004). Vildbin och fragmentering: kunskapssammanställning om situationen för de viktigaste pollinatörerna i det svenska jordbrukslandskapet.