Det finns två sorters ekar i Sverige, skogsek (Quercus robur) och bergek (Quercus petraea). Ekar har mycket hög biodiversitetsrelevans. Över 400 arter gynnas av ekar, och speciellt gamla träd. Till exempel är det många skalbaggar som är beroende av ek, bland annat ekgetingbock (nära hotad), ädelguldbagge (nära hotad) och ekoxe.

Både vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens) är viktiga träd. Över 400 arter har nytta av björkar (mycket hög biodiversitetsrelevans). Björk utnyttjas t.ex. av björkpraktbagge (sårbar), bälttigerfluga (nära hotad), mörk bronsblomfluga (nära hotad) och svart ögonknäppare (nära hotad). Bålgetingar dricker sav från björkar.

Pilträd har mycket hög biodiversitetsrelevans och mycket hög nektarproduktion. Mandelpil (Salix triandra) är den art som räknas som svensk (knäckepil och vitpil kom till Sverige innan år 1800). Pilporslinsvinge, grön pilspinnare och svartfläckig högstjärt (nära hotad) är några av de arter som uppskattar pilträd.

Sälg (Salix caprea) kan växa antingen som en buske eller ett träd. Sälg blommar tidigt, har mycket hög nektarproduktion och mycket hög biodiversitetsrelevans (över 400 arter har på ett eller annat sätt nytta av sälg). Sälg är värdväxt för många fjärilar (vinbärsfuks, videfuks, körsbärsfuks, sorgmantel, sälgskimmerfjäril) och bina älskar blommorna.

Asp (Populus tremula) har mycket hög biodiversitetsrelevans. Aspar bildar ofta aspdungar som egentligen är samma individ. Exempel på arter som gynnas av aspbestånd är cinnoberbagge (starkt hotad), bälttigerfluga (nära hotad) och aspfjäril.

Klibbal (Alnus glutinosa) och gråal (Alnus incana) är kvävefixerande träd med mycket hög biodiversitetsrelevans (klibbal har lite högre än gråal). Att al kan binda kväve och har kväverika blad kan vara bra till gröngödsling i trädgården. Exempel på arter som gillar klibbal: svartfläckad rödrock (nära hotad) och stekellik savblomfluga (starkt hotad). Albrunbagge och gråalsguldmal gynnas av gråal.

Körsbärsträd (Prunus avium) har fina blommor och goda bär. Sötkörsbär har hög biodiversitetsrelevans och ganska hög nektarproduktion. Sötkörsbär är värdväxt för både körsbärsfuks och eldsnabbvinge.

Surkörsbär (Prunus cerasus) är inte en helt svensk art (aktivt införd och naturaliserad före år 1800) men har som sötkörsbär hög biodiversitetsrelevans och ganska hög nektarproduktion. Rödmurarbi och humlelik pälsblomfluga besöker körsbärsblommor.

Hägg (Prunus padus) har hög biodiversitetsrelevans och ganska hög nektarproduktion, och gynnar ett hundratal arter. Trädet blommar rikligt och ger bär senare under sommaren. Den starkt hotade gropiga blombaggen, den nära hotade jordhumleflugan och den livskraftiga häggblomflugan är exempel på arter som har nytta av hägg.

Äpple (Malus domestica, apel) inte är klassad som inhemsk, men är inte invasiv, och definitivt inget man bör undvika. Det finns vildäpple (Malus sylvestris) naturligt i Sverige. Båda gynnar äppelsandbiet. Äpple har hög biodiversitetsrelevans, ett hundratal arter utnyttjar trädet och dess blommor och frukt. 

Rönn (Sorbus aucuparia) har hög biodiversitetsrelevans och är bra för till exempel rönnguldmal, rönnplattnos (nära hotad), rönnpraktbagge (akut hotad) och hagtornsfjäril. Förutom den vanliga rönnen finns det också tre sorters hotade rönnar i Sverige: garderönn (Sorbus atrata), bungerönn (Sorbus faohraei) och avarönn (Sorbus teodori). Att ha rönnbär i trädgården är ett bra sätt att mata fåglarna på. 

Skogslönn (Acer platanoides) har ganska hög biodiversitetsrelevans och hög nektarproduktion. Naverlönn (Acer campestre) har hög biodiversitetsrelevans, hög nektarproduktion och klassas som akut hotad. Lönnhöstmal och skogslönnsguldmal är två arter som uppskattar lönnar.

Skogslind (Tilia cordata) och bohuslind (Tilia platyphyllos, hotad) är fina träd med hög biodiversitetsrelevans. Blommorna har dessutom ganska mycket nektar. Trädet gynnar lindfläckbock (sårbar) och lindsvärmare.

Skogsalm (Ulmus glabra), lundalm (Ulmus minor) och vresalm (Ulmus laevis) är träd med hög biodiversitetsrelevans, som räknas som akut hotade på grund av en sjukdom som sprids. Almar gynnar bland annat almknäppare (starkt hotad), almbarksvecklare (starkt hotad) och almsnabbvinge (nära hotad).

Avenbok (Carpinus betulus) är ett litet träd som också gör sig fin som häck och har hög biodiversitetsrelevans. Den gynnar bland annat mindre snigelspinnare (nära hotad) och avenbokspurpurmal.

Bok (Fagus sylvatica) har precis som avenbok hög biodiversitetsrelevans. Boktigerfluga (nära hotad) och bokvedblomfluga (nära hotad) är exempel på arter som tycker om bok.

Tall (Pinus sylvestris) är ett väldigt vanligt barrträd med hög biodiversitetsrelevans, men bäst är det såklart om trädet får bli gammalt, vilket det i regel inte får i skogsbruket. Därför kan det vara värdefullt att ha en tall i trädgården, trots att trädet är så vanligt.

Gran (Picea abies) är också ett väldigt vanligt barrträd med hög biodiversitetsrelevans. Bristen på gamla granar kan ändå göra det värdefullt att ha en gran i trädgården, trots att trädet är så vanligt.

Oxel (Sorbus intermedia), klippoxel (Sorbus rupicola) och norskoxel (Sorbus obtusifolia, hotad) har ganska hög nektarproduktion och ganska hög biodiversitetsrelevans (cirka 100 arter gynnas av oxel, t.ex. rödbukad gaddbagge och gråpucklig trågspinnare).

Ask (Fraxinus excelsior) klassas som starkt hotad på grund av en sjukdom som sprids. Ask har ganska hög biodiversitetsrelevans och är viktig för t.ex. den starkt hotade asknätfjärilen och den sårbara askpraktbaggen.

Idegranen (Taxus baccata) är enligt Wikipedia det europeiska träd som kan bli äldst, och är fridlyst i stora delar av Sverige. Den är giftig. Den livskraftiga idegransbredvecklaren har idegran som värdväxt. Larver från alléblomfluga (sårbar) och brun mulmblomfluga har påträffats i idegranar. Cirka 10 arter gynnas av idegran.

Fläder (Sambucus nigra) och sommarfläder (Sambucus ebulus) etablerade sig i Sverige innan år 1800, och kan växa som buskar eller ett småväxta träd. Blommorna besöks av flera blomflugor som t.ex. ängstigerfluga och ängsglansblomfluga. Fläderstänglar gynnar många bin, bland annat cyanmärgbi. Har man fläder kan man också på grund av den rikliga blomningen och de stabila "landningsplatserna" få guldbagge till trädgården. Jag har två stycken flädrar, varav en bredvid den öppna komposten, som är en annan viktig del av trädgården för den gräsgröna guldbaggens larver. 

Plommon (Prunus domestica) etablerade sig i Sverige innan år 1800, och är ett bra träd att ha i trädgården även om det inte är ett riktigt vilt svenskt träd. Plommon har hög biodiversitetsrelevans och gynnar t.ex. rödmurarbi och eldsnabbvinge.

Päron (Pyrus communis) kom också till Sverige innan år 1800 och har hög biodiversitetsrelevans, så det är precis som plommon positivt för mångfalden att ha det i trädgården ändå. Rödmurarbin tycker om päronblommor och större pärondvärgmal (starkt hotad) lägger ägg på päronblad. I bilden syns en olivgrön guldbagge.

Hästkastanj är ett främmande och invasivt träd (mycket hög risk för invasivitet).

Contortatall är ett av de vanligaste träden i Sverige, men är inte klassad som svensk, mycket hög risk för invasivitet.

Poppel är ett vanligt förekommande träd, men räknas inte som inhemskt. Silverpoppel är invasiv (hög risk för invasivitet).

Lärk är ett vanligt träd i Sverige, det räknas inte som inhemskt, men är inte invasivt.

Gudaträd är ett invasivt träd man definitivt bör undvika att plantera (hög risk för invasivitet).

Kinesiskt talgträd är ett annat träd man bör undvika, inte ännu klassad som invasiv i Sverige, men klassas som invasiv av EU.