På den här sidan listar jag några av de blommor som har mest nektar. Jag har tagit de bästa blommorna från några av de vetenskapliga artiklar som undersökt nektarproduktion i Europa.
Det finns många fler blommor med hög nektarproduktion på flikarna hotade blommor, hotade insekter, specialiserade bin, fjärilar, humlor, lång blomning, äng, blomsteråker, kryddträdgård, grönsaksland, gräsmatta, grusplan och stenparti. Speciellt på fliken blomsteråker finns de nektarrika blommorna honungsört och blåklint med, jag tog inte med dem här.
Inhemska trädgården, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Brudborste (Cirsium heterophyllum) är en taggfri tistel som är väldigt omtyckt av humlor och är en av de blommor som har allra högst nektarproduktion [1]. Den kan växa i alla odlingszoner och tycker om halvfuktiga växtplatser i sol till halvskugga med mycket kväve och mycket fosfor. Man kan köpa den av Pratensis.
Blåeld (Echium vulgare) är en av de svenska blommorna som har högst nektarproduktion [1]. Den hade också hög nektarproduktion i [4]. Den växer i zon 1-4, torrt i full sol, och helst i jord med halvmycket kväve och lite fosfor. Den är en humlefavorit och blommorna besöks bland annat av de hotade insekterna storbandbi, rostsmalbi, humlepälsbi, klintbandbi och fruktsandbi. Blåeld säljs av Pratensis.
Gräslök (Allium schoenoprasum) är en av de arter i Sverige som har högst nektarproduktion [1]. Den växer i zon 1-7, och föredrar ett soligt läge med halvtorr jord, halvmycket kväve och ganska fosforfattigt. Jag låter gräslöken i mitt grönsaksland blomma och sprida sig. Det brukar vara många pollinatörer på besök. Två ej hotade arter som tycker om gräslöksblommor är gyllensandbi och fönsterblomfluga. Gräslök hittar man t.ex. här.
Hectonichus, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Spenört (Laserpitium latifolium) har väldigt hög nektarproduktion [1] och är värdväxt för makaonfjärilen. Den föredrar att växa i zon 1-4, halvskuggigt, torrt i jord med halvmycket kväve och ganska lite fosfor. Jag har inte spenört i min trädgård än.
Stånds (Jacobaea vulgaris) är värdväxt för karminspinnaren. Stånds får höga poäng på min blomtopplista, den har mycket hög nektarproduktion och ganska hög biodiversitetsrelevans [1]. Den är dock mycket giftig så jag vill inte ha den i min trädgård (jag hade den bara en sommar). Eftersom att den är giftig så är den inte bra att få i hö så om man vill ha den i trädgården för insekternas skull så får man se till att den inte sprider sig, och använda handskar när man hanterar den. Den trivs i zon 1-5, på en solig och torr plats, i jord med halvmycket kväve och mycket fosfor.
Krzysztof Golik, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Hampflockel (Eupatorium cannabinum) har hög nektarproduktion [1] och kommer högt upp på blomtopplistan. Den växer i zon 1-4, i halvskugga, fuktigt, i näringsrik jord med väldigt mycket kväve och mycket fosfor. Jag har än så länge bara små hampflockelplantor i min trädgård, jag hoppas att de tar sig nästa år.
Ivar Leidus, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Flera vialer har hög nektarproduktion i [1], en av dem är backvial (Lathyrus sylvestris). Backvial är viktig för backvialsvecklare och hartsbi. Det finns fler insekter som gillar alla vialer, bland annat bredbrämad bastardsvärmare. Backvial trivs i zon 1-5, helst soligt, torrt, i jord med ganska lite kväve och mycket fosfor. Jag har precis sått backvial i min trädgård, så jag hoppas den tar sig 2027.
Inte inhemsk, potentiellt hög risk för invasivitet. Gulvädd (Scabiosa ochroleuca) är en annan av de bästa främmande jag rekommenderade innan den klassades som potentiellt invasiv 2025. Den har hög nektarproduktion [1] och blommar långt in på hösten. De inhemska arterna ängsvädd, fältvädd och åkervädd har också hög nektarproduktion men de är med på andra flikar. Gulvädd trivs i zon 1-2, i full sol och torr jord med ganska lite kväve och lite fosfor.
Inte inhemsk, potentiellt hög risk för invasivitet. Gulklint (Centaurea macrocephala) är eventuellt den bästa främmande blomman, jag rekommenderade den mycket innan den klassades som potentiellt invasiv 2025. Den har hög nektarproduktion [1], hög pollenproduktion [4] och även relativt hög biodiversitetsrelevans trots att den inte är svensk, och uppskattas mycket av humlor (den får högsta poäng av Jordbruksverket). De svenska klintarna har också hög nektarproduktion men är med på andra flikar. Gulklint växer i zon 1, och vill ha det så soligt som möjligt, torrt, och behöver näringsrik jord med mycket kväve och fosfor.
Sommarfibblan (Leontodon hispidus) är nära hotad, ser ut som en prydligare maskros och passar fint i rabatten. I en studie [2] var sommarfibblan en av de blommor som hade allra högst nektarproduktion. Den växer i sol i zon 1-5, gärna halvtorrt, med halvmycket kväve och ganska fosforfattigt. Fibblor gynnar många insekter, och sommarfibbla är speciellt bra för till exempel fibblesandbi och fibblesolbi. Pratensis säljer både plantor och har med sommarfibblor i några fröblandningar.
Inte inhemsk, inte invasiv. Koreansk anisisop (Agastache rugosa) har hög nektarproduktion i både [1] och [4] (i en polsk studie [3] var det den blomman som hade högst nektarproduktion av alla). Det finns också amerikansk anisisop (Agastache foeniculum). Koreansk anisisop föredrar att växa på ett soligt och halvtorrt ställe, i jord med mycket kväve och fosfor. Säljs av Lindbloms.
Här kommer en längre lista med blommor som har mycket hög eller hög nektarproduktion i [1] (jag har skippat många av de främmande växterna och bara tagit med ett litet urval av dem):
Mycket hög nektarproduktion (gradering 7 i artikeln >200 g nektar/m2/år)
Sälg
Pil
Vide
Jolster
Tistlar
Brudborste
Stånds
Blåeld
Gräslök
Spenört
Hög nektarproduktion (gradering 6 i artikeln =50-200 g nektar/m2/år)
Hagtorn
Naverlönn
Lönn
Hampflockel
Röllika
Nysört
Prästkrage
Renfana
Rödklöver
Alpklöver
Skogsklöver
Vitklöver
Humlesuga
Mjölke
Murgröna
Vingvial
Rosenvial
Backvial
Strandvial
Vårärt
Gulsporre
Kungsmynta
Äkta stormhatt
Vargstormhatt
Fjälltrav
Kärrtörel
Springkorn
Luddkrissla
Svärdkrissla
Krissla
Strandklo
Vitplister
Ramslök
Fläcklungört
Smalbladig lungört
Mörk lungört
Drakblomma
Rysk drakblomma
Åkervädd
Luktvädd
Fältvädd
Ängsvädd
Gulvädd (inte inhemsk)
Grekvädd (inte inhemsk)
Ängsskära
Rödklint
Ängsklint
Gulklint (inte inhemsk)
Säfferot
Backsilja
Slidsilja
Björnloka
Piploka
Knölsyska
Bosyska (aktivt införd före år 1800)
Mästerrot (aktivt införd före år 1800)
Vårtörel (aktivt införd före år 1800)
Gulreseda (aktivt införd före år 1800)
Färgreseda (aktivt införd före år 1800)
Ryssgubbe (aktivt införd före år 1800)
Skärblad (aktivt införd före år 1800)
Krollilja (aktivt införd före år 1800)
Hjärtstilla (aktivt införd före år 1800)
Ängssalvia (aktivt införd före år 1800)
Stäppsalvia (inte inhemsk)
Kryddsalvia (inte inhemsk)
Koreansk anisisop (inte inhemsk)
Kantnepeta (inte inhemsk)
Skålört (inte inhemsk)
Blå snokört (inte inhemsk)
Honungsfacelia (inte inhemsk)
Isop (inte inhemsk)
Lavendel (inte inhemsk)
Gurkört (inte inhemsk)
Ålandsrot (inte inhemsk)
Lejongap (inte inhemsk)
Vitsenap (inte inhemsk)
Artdatabanken och den här artikeln [1] är de huvudsakliga källorna jag har använt. Jag har också tittat lite i [2], [3] och [4].
[1] Tyler, T., Herbertsson, L., Olofsson, J., & Olsson, P. A. (2021). Ecological indicator and traits values for Swedish vascular plants. Ecological Indicators, 120, 106923.
[2] Hicks, D. M., Ouvrard, P., Baldock, K. C., Baude, M., Goddard, M. A., Kunin, W. E., Mitschunas, N., Memmott, J., Morse, H., Nikolitsi, M., Osgathorpe, L. M., Potts, S. G., Robertson, K. M., Scott, A. V., Sinclair, F., Westbury, D. B., & Stone, G. N. (2016). Food for Pollinators: Quantifying the Nectar and Pollen Resources of Urban Flower Meadows. PloS one, 11(6), e0158117. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0158117
[3] Filipiak, M., Walczyńska, A., Denisow, B., Petanidou, T., & Ziółkowska, E. (2022). Phenology and production of pollen, nectar, and sugar in 1612 plant species from various environments. Ecology, 103(7), e3705.
[4] Gustavsson, B. 2022. Blommor för bin – en sammanställning av olika örters attraktionsvärde för bin. JO22:6 Jordbruksverket.
Taggar: Bästa nektarrika blommorna, blommor med mest nektar, inhemska blommor, blommor för biologisk mångfald