Många vildbin lever i sand, och därför är det bra om man kan ha exponerad sand (helst en rejäl hög med djup) i sin trädgård. Om man tänkt sig att plantera ängsväxter blir det en perfekt kombination med en näringsfattig rabatt med växter vildbina gillar, och plats för dem att gräva. Jag har gjort en sydlig och en östlig sandslänt på min tomt. Och jag har en sandhög på grusplanen där jag inte låter något växa och bara tar sand på norrsidan (för att sanda på vintern).

Att ha stubbar, stockar och grenar i trädgården gynnar många insekter. Jag har stockar att sitta på vid min eldplats, jag har stockar jag ställer krukor på, jag har gjort en sandlåda med stockar istället för plankor och jag har olika grova grenar i mina rabatter. I flera av dem har jag också borrat hål.

En öppen kompost är bra för alla djur som lever av förmultnande material. Man gynnar till exempel skalbaggar och maskar, och får gratis jord till sin odling.

Jag har valt att göra min i linoljat trä, som jag isolerat på insidan med blandade kvistar och ris. Jag inbillar mig att den på det sättet passar ännu fler arter, som har nytta av både själva komposten och alla skyddade skrymslen bland grenarna.

Lägg inte socker, fett, mjöl- och köttprodukter i en öppen kompost.

Jag har några köpta hotell och några som jag gjort själv med bamburör och genom att borra hål av olika storlek i trä. Än så länge är de köpta populärast, och den jag har i skyddat österläge bredvid min kryddträdgård blev nästan direkt fullbelagd. Man ser tydligt var rödmurarbin har flyttat in, där hålen är gråa och igentäppta. Många av de yttersta larvcellerna har nu under sensommaren öppnats av fåglar och parasitsteklar, som också är en del av mångfalden och inget som ska bekämpas. Larverna längre in klarar sig.

Man ska försöka köpa ett insektshotell med så djupa hål som möjligt, den i bilden är egentligen lite för grund. Om du inte ser några spår av insekter i ditt insektshotell efter en säsong bör du byta plats. Välj ett skyddat och relativt varmt, men inte gassande, läge, med närhet till blommor.

Med hjälp av krukor, mossa, torrt gräs och stenplattor kan man se till att humlorna flyttar in i trädgården. En bonus är om man har spillning från möss, som hjälper humlorna att hitta till det bo du byggt åt dem, eftersom de letar efter gamla musbon. I bilden ses en lerkruka som är placerad under jord på ett grusigt och torrt ställe. Jag har byggt några humlebon i lite olika varianter men inte fått någon som flyttat in än.

En skål med vatten och grus ser till att insekter har någonstans att sitta och dricka, utan att drunkna. Även om detta kanske framförallt gynnar tambin är det en enkel sak att ha i sin trädgård.

De flesta tänker på igelkottar när de ser en rishög, men det finns många fler djur som har nytta av en sådan plats i trädgården. Jag har en rejäl hög i ena hörnet av min trädgård. Om man tycker att det ser för skräpigt ut kanske man kan överväga att göra en kompost isolerad med kvistar istället.

Jag har naturligt vatten i en bäck så jag har valt att inte ha en damm. Jag hade tidigare en damm, men på grund av drunkningsrisken för småbarn har det fått bli en stenrabatt istället. Jag kommer nog att skaffa en liten damm igen när det inte bor några barn i närheten. Att ha vatten tillgängligt på tomten hjälper många djur.

Jag har ett lite upphöjt fågelbad i sten, som jag ser till att fylla med vatten. Jag har också lagt lite grenar runt om för insekternas skull och satt en pinne fåglarna kan sitta på före och efter de badar.

På vintern matar jag småfåglarna. Jag gör det på en ny plats varje år för att minska eventuell sjukdomsrisk. Man kan mata med egenodlade frön om man inte vill köpa besprutade frön, bidra till onödiga transporter och ta jordbruksmark i anspråk.

Fågelholkar i några olika storlekar ser till att fåglarna också har någonstans att bo i min trädgård.

På åkrar rekommenderar Jordbruksverket att man gör åsar för skalbaggar, och det går utmärkt att göra en mindre variant av det i trädgården. Då gör man en upphöjd jordbank (>20 cm hög), där jordlöpare och andra skalbaggar kan övervintra. Det behöver inte vara bar jord som i bilden, man kan ha blommor ovanpå (jag har sått frön på min men bilden är från när jag gjorde den), det viktiga är att den är över marknivå så att det blir torrare än jorden omkring.

Att inte höststäda för hårt, utan att lämna växter över vintern, är bra för mångfalden. Fåglar använder fröstänglarna till mat, och insekter använder stjälkarna till övervintring. Daggmaskarna blir glada oavsett om man sen på våren låter växtdelarna brytas ner på plats, eller om man lägger dem i komposten, men kör inte bort det till sopstationen som trädgårdsavfall, det vinner ingen på.

En mulmholk ska efterlikna utrymmet inuti ett gammalt träd, med förmultnande material av lövträ. Speciellt gamla ekar är en väldigt viktig del av vår natur, och med en mulmholk kan man åtminstone gynna några av de arter som skulle leva i ett gammalt träd. Jag har tagit en stor ihålig bit av en asp och fyllt med små kvistar och eklöv och ställt på min äng.

Jag har gjort några "blomflugepooler" till blomflugor, dvs. en liten vattensamling för äggläggning. Jag har blandat löv, kvistar och gräsklipp med vatten i en glasburk, och ställt i ett skyddat hörn av trädgården, med torra löv runt.

Man kan också ha tomma skal från snäckor på en skyddad plats för att gynna olika biarter. Snäckmurarbiet vill ha skal från trädgårdssnäckor och parksnäckor, med torrt gräs eller torra barr i närheten för att gömma snäckan med, smultron eller fingerörter för att använda som material till "inredning" i snäckorna och käringtand och fibblor i närområdet för att samla pollen från. För guldmurarbiet går också vinbergssnäcka och strandsnäcka bra, gärna i skyddad läge i t.ex. en stenmur, och med solvända eller smultron i närheten för att använda till boet, och käringtand och blåeld som föda. Taggmurarbiet är inte så kräsen när det kommer till typ av snäckskal, men de vill ha revfingerört eller pimpinell för avgränsning, och krisslor, färgkulla och väddklint som pollenkällor i närheten.

Om man lägger torra vasstrån någonstans, gärna regnskyddat, blir det bra bon för några insektsarter (t.ex. vassvägstekel och rörcitronbi). Det finns flera arter som speciellt uppskattar gammeldags vasstak, bland annat franscitronbi, väggcitronbi, väggbistekel, husvedgeting och smörblommebi. Jag har gjort ett kombinerat insektshotell med olika tomma snäckskal i botten och vass ovanpå. Jag gjorde det med hönsnät för att fåglarna direkt pickade på och flyttade snäckskal som jag lagt oskyddat. Jag vet inte om de snäcklevande biarterna kan tänka sig att flytta in i det här insektshotellet, men jag har lagt tomma snäckskal i min äng också, vilket kanske är lite mer naturligt.